Vattnets framtid
VATTEN ÄR VÅR absolut viktigaste naturresurs. Utan vatten skulle jorden inte se ut som den gör idag. Det vet vi. I världshaven och sjöarna har vi sedan tusentals år hämtat vår mat genom fiske. Färskvatten har i alla tider vattnat det vi odlat. Träden vi byggt våra hus av har också hämtat sin växtkraft i vattnet genom sina rötter. Idag är vi mer beroende av vatten än någonsin. Och vi förbrukar det som om det inte fanns någon morgondag. Är det dags att vi börjar ändra vår syn på vatten som en oändlig naturråvara och resurs?
Vår syn på rent dricksvatten har i många decennier varit att det är en oändlig resurs. När vi vrider på kranen, kommer det vatten och det tar aldrig slut. Men det är faktiskt inte så länge sedan de flesta människor i Sverige var tvungna att hämta vatten själva. I en hink, kruka eller liknande. Ofta från en brunn på gården men även från bäckar eller åar. Det är inget vi tänker på idag.
ROMARNA BÖRJADE bygga de första vattenledningarna som vi känner till för över 2 300 år sedan, akvedukter. På så vis kunde de leda vattnet till sina städer och odlingar. Praktiskt och tidseffektivt. Samtidigt ökade också konsumtionen av vatten. Nu kunde man använda vatten obegränsat. Man kunde tack vare akvedukterna bygga stora badhus, anlägga parker och fontäner. Vatten blev inte bara en viktig naturråvara för liv utan också en resurs för nöjes skull.
I Sverige har vi inte haft central vattenförsörjning särskilt länge. Den första fungerande vattenledning byggdes i Stockholm på 1690-talet.
Men den vattenledningen var inte till för allmänheten utan för att bevattna Kungsträdgårdens praktfulla rabatter, grönskande häckar och allén av träd. Det dröjde ända fram till 1853 då den första omfattade planen för vattenledningar i Stockholm presenterades. Kort efteråt byggdes även det första vattenverket i Sverige, 1861 närmare bestämt. Alltså är vår historia med vatten i kranen ganska kort. Jämfört med andra länder var vi ganska sena med att att utveckla centrala vattenledningsnät för allmän användning. London byggde till exempel sin första vattenledning redan år 1285.
I VÄSTERVIK har vi haft ett utbyggt vattenledningsnät sedan början på 1900-talet. Den främsta orsaken till att man byggde vattenledningsnätet i Västervik var inte för att göra det enklare för medborgarna utan faktiskt av hygieniska skäl. Man ville helt enkelt få bukt med sjukdomar och dålig vattenkvalitet först och främst.
Idag ser det annorlunda ut. Sedan 1910 har vi tredubblat vår privata vattenförbrukning. Varje person i Sverige förbrukar nästan 140 liter rent dricksvatten per dygn numera. Nästan hälften går åt när vi duschar, badar, borstar tänderna och tvättar händer. Men hur kommer vattnets framtid se ut?
Det vi vet idag är att mycket av det dricksvatten som produceras faktiskt inte kommer fram dit det ska. Till din kran. Mycket av vattnet går förlorat på vägen. Nästan 20% försvinner på vägen kan man säga. En av orsakerna och kanske den främsta är att vattenledningsnäten är ganska gamla och läcker vatten. Andra läckor är bland annat droppande kranar och toaletter som står och rinner. Så är det mer eller mindre i hela Sverige. Västervik är inget undantag.
De första vattenledningsrören lades i marken för nästan 120 år sedan. För att klara framtidens behov av färskt, rent dricksvatten så är den enda hållbara åtgärden att successivt byta ut de gamla ledningarna. Läckaget kommer inte minska av sig självt. Kostnaden för nya vattenledningar är hög och det tar ganska lång tid att bygga. Men nödvändigt. Men finns det något som pekar på att vi kommer förbruka mindre vatten i framtiden? Och hur skulle det gå till? Fram till idag har vattenkonsumtionen hela tiden ökat.
JOHN NYBERG på det innovativa vattenreningsföretaget Pure Bio Synergy är uppfinnare och har jobbat mycket med framtidens vatten de senaste åren. Vad tror han kommer att hända och hur kommer det påverka våra liv?
– Vatten kan definitivt bli en bristvara i framtiden. Vi har redan sett tecken på det, exempelvis sommaren 2018 och tillfällen flera år innan det, då grundvattennivåerna var väldigt låga och det blev kris för jordbruk och livsmedelsproduktion.
Låga grundvattennivåer kan också göra att salt eller bräckt vatten från havet tränger in, särskilt så klart i kustregionerna. Resultatet blir inte direkt vattenbrist, men det blir i princip otjänligt vatten till det mesta av våra ändamål. Vi måste lära oss att hushålla och värdera rent vatten på ett annat sätt. Självklart måste vi också säkra det vatten vi har tillgång till idag genom moderna system. Främst vattenledningssystem som inte läcker!
Men vi kan göra en hel del vattensmarta åtgärder redan nu för att hushålla bättre med rent vatten, tycker John.
– Byt ut kranar, duschmunstycken och toaletter till snålspolande. Det finns möjlighet att spara upp till 90% av vattnet. Det gör stor skillnad fort.
John berättar att det händer en hel del inom vattenrening och annan vattenteknik som han ser som framtida komplement till dagens vattentäkter.
– Jag vet att det sker väldigt mycket utveckling inom vattenteknik just nu. Vatten är en essentiell råvara, kanske den viktigaste vi har, efter luft.Bland annat utvecklas nya, smartare och mer energieffektiva avsaltningssystem, lågdistribuerande kranar och munstycken, soldrivna pumpsystem, andra renings-metoder för avloppsvatten och industriellt vatten.Vi bygger till exempel just nu en testanläggning tillsammans med två andra företag för avloppsrening som först renar vattnet till badvattenkvalitet. Efter det renas vattnet ytterligare i två olika processer som producerar helt rent vatten för konsumtion. Detta möjliggör vi cirkulär hantering. Förbrukat vatten, avloppsvatten, kan renas helt och hållet för återanvändning. Framtiden ser ljus ut för ny teknik men vi måste ändå byta beteende och minska vår konsumtion av vatten. Sluta slösa är viktigast.
